Den rent praktiska tanken med IED är att genom enklare regler skall underlätta för emissions-lagstiftning, samt minska administration för myndigheter och verksamhetsutövare. IED utgör en holistisk syn på industri och miljö som tar hänsyn till helheten. Detta innebär att alla miljöaspekter skall behandlas som ett sammanhang, så att inte utsläpp förs över från ett ställe till ett annat. IED är till för att förebygga och begränsa luftföroreningar och föroreningar i vatten och mark för att minska påfrestningen på miljön.

Industriutsläppsdirektivet är en omarbetning av det tidigare IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control Directive) som sammanslagits med ytterligare sex sektorsdirektiv. Den viktigaste förbättringen i IED är att slutsatser enligt BAT (Best available Technique) blir mera framträdande än i IPPC-direktivet. Detta innebär ren praktiskt att reglerna blivit strängare i IED jämfört med IPPC-direktivet

Bat-slutsatserna styr Industriutsläppsdirektivets rekommendationer

BAT-slutsatserna styr rekommendationerna till företagen och erbjuds på svenska. De innehåller ett spann vad gäller utsläppsvärden, samt rekommendationer om bästa möjliga teknik. EU tar fram dessa rekommendationer i tolkningsdokument där BAT-slutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference document). Ständig uppdatering och förbättringar sker i Bref. BAT-slutsatserna finns för varje enskild bransch som IED berör. Inom EU ses dokumenten som allmän vägledning. Sverige har dock tagit fram ytterligare förordningar där BAT-slutsatserna innebär generellt bindande regler. Företagen måste uppfylla kraven i BAT-slutsatserna inom fyra år efter det att slutsatserna är publicerade.

Industriutsläppsdirektivet under svensk lagstiftning

Den aktuella vägledningsrapporten till industrisläppsdirektivet publicerades i januari 2016 och är en uppdaterad och kompletterad version av Naturvårdsverkets faktablad 8663 “Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet” som gavs ut i juni 2013.

För befintliga anläggningar skärptes kraven först i januari 2016. Dessutom tillkommer ytterligare krav på de anläggningar som erhållit det första miljötillståndet före 2002 samt ytterligare för de som fått miljötillståndet före 1987. De svenska industriutsläppsbestämmelserna är utformade efter EUs IED och som företag och industri måste förhålla sig till. Sex nya lagar har skapats för att kunna motsvara EUs krav och dessutom har de inneburit vissa  ändringar i miljöbalken.

1. Industriutsläppsförordningen 2013:250
2. Miljöprövningsförordningen 2013:251
3. Förordning om stora förbränningsanläggningar 2013:252
4. Förordning om förbränning av avfall 2013:253
5. Förordning om organiska lösningsmedel 2013:254
6. Förordning om produktion av titandioxid 2013:255

Publicerade BAT-slutsatser, enligt bransch med publikationsdatum:

• Järn- och ståltillverkning (2012-03-08)
Iron and Steel Production (IS)

• Tillverkning av glas och mineralull 2012-03-08
Manufacture of Glass (GLS)

• Garvning av hudar och skinn 2013-02-16
Tanning of Hides and Skins (TAN)

• Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid 2013-04-09
Production of Cement, Lime and Magnesium Oxide (CLM)

• Tillverkning av klor-alkali 2013-12-11
Production of Chlor-alkali (CAK)

• Produktion av massa, papper och kartong 2014-09-30
Production of Pulp, Paper and Board (PP)

• Raffinering av mineralolja och gas 2014-10-28
Refining of Mineral Oil and Gas (REF)

• Produktion av träbaserade skivor 2015-11-24
Wood-based Panels Production (WBP)

• Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn 2016-06-09
Common Waste Water and Waste Gas Treatment/Management Systems in the Chemical Sector (CWW)

• Icke-järnmetallindustrin 2016-06-30
Non-ferrous Metals Industries (NFM)

• Intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris 2017-02-21
Intensive Rearing of Poultry or Pigs (IRPP)

• Stora förbränningsanläggningar 2017-08-17
Large Combustion Plants (LCP)

• Produktion av organiska högvolymkemikalier 2017-12-07
Production of Large Volume Organic Chemicals (LVOC)

• Avfallsbehandling 2018-08-17
Waste Treatment (WT)

• Avfallsförbränning 2019-12-03
Waste Incineration (WI)

• Livsmedelsindustri 2019-12-04
Food, Drink and Milk Industries (FDM)

The post Industriutsläppsdirektivet – Tillämpning och tolkning appeared first on Pilum.se.

Vad gör industrin för att förbättra luften?

Från industrins sida sker ständigt förbättringar som hjälper utvecklingen att drivas mot rätt håll. Många talar om att man inte ska använda el i onödan. Här kan även industrin göra ett bättre jobb genom att hushålla med el bättre. Vad man kan göra är att inte ha tänt i rum man inte använder, inte ha på värme eller ventilation i onödan.

Fabriker kan även byta ut kol och olja till alternativa energier som naturgas. Samt kan företag inom tillverkning och produktion se till att enbart köpa el från sol och vindkraft. Industriella filter krävs för tyngre industri och fabriker krävs. Fabriker måste därför se till att ha effektiva filter och gärna uppgradera till nyare, mer effektiva filter. I industrin kan exempelvis värmepannor vara en riktig energibov. Man byta ut till energisnåla versioner, effektivisera dom och se till att de håller sig i gott skick.

Vad kan vi själva kan göra för att förbättra luften?

Det finns många saker som vi kan göra i vår vardag som inverkar positivt på luften och förbättrar luftmiljön. Ibland gör man onödiga saker bara för att man är slarvig. Det gör vi nog alla ibland, så de flesta av oss behöver nog tänka efter lite extra och få bättre rutiner i vår vardag.

• Stäng av all elektricitet som inte används. Glöm inte att släcka lampor och dra gärna ur kontakten helt till datorer, TV-apparater och liknande.

• Köp energisnåla vitvaror. Du kan dessutom spara mycket pengar för el genom att byta ut kyl, frys, diskmaskin osv till energisnåla varianter.

• Använd bilen mindre. Det går faktiskt att samåka till jobbet. Dessutom kan man ju ha möten och konferenser på distans. Du kanske kan jobba en del hemifrån?

• Byt ut bilen till en energisnål bil. Mindre energisnåla bilar är ju dessutom bra för din plånbok. Elbilar blir dessutom billigare och billigare. Och dessutomräcker batterierna för allt längre sträckor. Så kanske man kan tänka på att köpa en elbil istället?

• Se till att stänga av motorn. Låt inte bilen stå på i onödan. Det är ett effektivt sätt att minska utsläpp.

• Använd inte eldstad och kamin i onödan. Visst kan det vara mysigt med en brasa, men är det verkligen så kallt att du behöver tända eldstaden just nu?

• Undvik att bränna löv, skräp och annat material. Bara för att du har en trädgård och det är vår betyder inte att du har rätt att bränna saker.

• Använd inte bensindrivet trädgårdsmaterial som gräsklippare. Använd helst helt och hållet handdrivna verktyg så får du lite mera motion på köpet.

• Plantera träd och ta hand om naturen. Du kan ju faktiskt kombinera ditt miljötänkande med att göra din omgivning ännu vackrare.

• Byt ut ditt elavtal. Byt ut ditt avtal till en leverantör som ger garanterat 100% miljövänlig el.

The post Luftrening – kan vi rena förorenad luft? appeared first on Pilum.se.

Bara i Europa handlades det med utsläppsrätter för 92 miljarder euro under 2010. Det är svårt att se hur mycket handeln egentligen har hjälpt att sänka utsläppen i Europa eftersom antal utsläpp skiljer sig åt från år till år. Även om tydliga tendenser saknas så anser man ändå att det finns indikationer om att utsläppen skulle vara högre om handeln med utsläppsrätter inte hade funnits.

Utsläppshandeln i Sverige

I sverige får ansökan om tilldelning göras hos Naturvårdsverket. Länsstyrelsen agerar tillståndsmyndighet, men Naturvårdsverket är den myndighet som planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter i Sverige. Naturvårdsverket har det generella tillsynsansvaret, men gällande flygverksamhet samråder Naturvårdsverket med Transportstyrelsen.

Bakgrunden till Utsläppsrätter

Hösten 1997 ägde det tredje partsmötet (COP3), även kallat Kyotomötet, rum. Här lades det så kallade Kyotoprotokollet fram som protokoll till en tidigare klimatkonferens i Rio de Janeiro 1992. Under Kyotomötet lanserades de flexibla mekanismerna. Just handel med utsläppsrätter är en av dessa mekanismer. Sammanlagt är det tre mekanismer, Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Det finns även en fjärde, som är en variant, den så kallade bubbelmodellen. Denna metod, Bubbelmodellen är framtagen speciellt för EU. Detta innebär att industriländer kan samarbeta och avtala sinsemellan om att gemensamt fullgöra de fastslagna utsläppsreduktionerna.

Överskott av utsläppsrätter orsakar fallande priser

Under 2008 till 2012 byggdes upp ett stort överskott av utsläppsrätter. Överskottet har lett till låga priser på utsläppsrätter vilket gör det billigare för utsläpp och mindre lönsamt att minska utsläppen. Som en åtgärd beslutades under hösten 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under åren 2014-2016 senareläggs till 2019-2020.

Under 2019 infördes en marknadsstabilitetsreserv som justerar utbudet av utsläppsrätter. Detta innebär att det överskott av utsläppsrätter som inte auktioneras ut läggs i en reserv. Under 2017 beslutades det av rådet och Europaparlamentet att utsläppsrätter i MSR som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023, kommer att annulleras. Under detta år förväntas över två miljarder utsläppsrätter att bli annulerade.

Kritik av utsläppshandeln

Eftersom utsläppsrätterna kan säljas mellan länder har kritiken framförts att mindre utvecklade länder riskerar att bli samlingsplats för utsläpp. Men samtidigt kan det vara ett incitament för utveckling och modernisering av industrier.

Förutom kritiken över hur verkningsfull handeln egentligen är finns en juridisk osäkerhet om vad utsläppsrätter. Straffrätt, civilrätt, redovisningsrätt och beskattningsrätt, alla kan de komma till helt skilda slutsatser om vad utsläppsrätter egentligen är. Detta skapar en osäkerhet, inte minst när det gäller att värdera företag. Vad är utsläppsrätter värda? Det finns inget riktigt sätt att värdera dem. Det finns inte heller några vägledande domar. Dessutom blir osäkerheten ännu högre på grund av politiska skäl. Man vet inte hur lagar omkring utsläppshandeln kommer att ändras, vilka direktiv som kommer att komma härnäst. Hur ska man då våga värdera utsläppsrätter och hur ska man då kunna värdera deras påverkan av företagets värde? Vid konflikter som till exempel en konkurs ställs en sådan fråga till sin spets.

Det finns även många skattetekniska och ekonomiska frågetecken som ännu inte klarlagts. För några år sedan likställde svenska skatteverket utsläppsrätter med finansiella instrument. EUs kommitté däremot betraktar dem som en tjänst och därmed menar de att de skall beläggas med moms. Så i vissa länder är de momsbelagda, i andra inte. Man har dessutom sett 16 olika sett att bokföra dom. Brist på enhetliga regler kan försvåra handeln mellan länder och leda till juridiska problem.

Utsläppsrätter under 2020

Corona-pandemin under 2020 har gjort att utsläppen fallit och detta leder även till att priserna på utsläppsrätter faller. Under första kvartalet 2020 hade priset på utsläppsrätter fallit med 35 procent. Detta innebär att för första gången på 15 månader handlas utsläppsrätter under 19 Euro per ton.

Många förklarar de fallande priserna med att pandemin har fått industriländer att stänga ner och produktionen stoppats. Men samtidigt kan en del av fallen ha naturliga förklaringar eftersom de ofta är svängningar under perioden mars. Detta beror på att strax innan månadsskiftet ska företagen redovisa till Kommissionen hur stora utsläppen var föregående år.

The post Utsläppsrätter – vad är det och hur fungerar dem? appeared first on Pilum.se.