Industriutsläppsdirektivet – Tillämpning och tolkning

Industriutsläppsdirektivet, förkortat IED, är en förordning antagen i EU som implementerades 2013 i svensk lagstiftning och reglerar Sveriges industriutsläppsbestämmelser. Dessa berör ca 1300 industrianläggningar i ett 30-tal branscher i Sverige. Av dessa är 140 större förbränningsanläggningar. IED är ett så kallat minimidirektiv som innebär att medlemsländerna har rätt att införa eller behålla strängare regler, men kraven får inte vara mildare än direktivets.

Den rent praktiska tanken med IED är att genom enklare regler skall underlätta för emissions-lagstiftning, samt minska administration för myndigheter och verksamhetsutövare. IED utgör en holistisk syn på industri och miljö som tar hänsyn till helheten. Detta innebär att alla miljöaspekter skall behandlas som ett sammanhang, så att inte utsläpp förs över från ett ställe till ett annat. IED är till för att förebygga och begränsa luftföroreningar och föroreningar i vatten och mark för att minska påfrestningen på miljön.

Industriutsläppsdirektivet är en omarbetning av det tidigare IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control Directive) som sammanslagits med ytterligare sex sektorsdirektiv. Den viktigaste förbättringen i IED är att slutsatser enligt BAT (Best available Technique) blir mera framträdande än i IPPC-direktivet. Detta innebär ren praktiskt att reglerna blivit strängare i IED jämfört med IPPC-direktivet

 

Bat-slutsatserna styr Industriutsläppsdirektivets rekommendationer

BAT-slutsatserna styr rekommendationerna till företagen och erbjuds på svenska. De innehåller ett spann vad gäller utsläppsvärden, samt rekommendationer om bästa möjliga teknik. EU tar fram dessa rekommendationer i tolkningsdokument där BAT-slutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference document). Ständig uppdatering och förbättringar sker i Bref. BAT-slutsatserna finns för varje enskild bransch som IED berör. Inom EU ses dokumenten som allmän vägledning. Sverige har dock tagit fram ytterligare förordningar där BAT-slutsatserna innebär generellt bindande regler. Företagen måste uppfylla kraven i BAT-slutsatserna inom fyra år efter det att slutsatserna är publicerade.

 

Industriutsläppsdirektivet under svensk lagstiftning

Den aktuella vägledningsrapporten till industrisläppsdirektivet publicerades i januari 2016 och är en uppdaterad och kompletterad version av Naturvårdsverkets faktablad 8663 ”Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet” som gavs ut i juni 2013.

För befintliga anläggningar skärptes kraven först i januari 2016. Dessutom tillkommer ytterligare krav på de anläggningar som erhållit det första miljötillståndet före 2002 samt ytterligare för de som fått miljötillståndet före 1987. De svenska industriutsläppsbestämmelserna är utformade efter EUs IED och som företag och industri måste förhålla sig till. Sex nya lagar har skapats för att kunna motsvara EUs krav och dessutom har de inneburit vissa  ändringar i miljöbalken.

1. Industriutsläppsförordningen 2013:250
2. Miljöprövningsförordningen 2013:251
3. Förordning om stora förbränningsanläggningar 2013:252
4. Förordning om förbränning av avfall 2013:253
5. Förordning om organiska lösningsmedel 2013:254
6. Förordning om produktion av titandioxid 2013:255

 

Publicerade BAT-slutsatser, enligt bransch med publikationsdatum:

• Järn- och ståltillverkning (2012-03-08)
Iron and Steel Production (IS)

• Tillverkning av glas och mineralull 2012-03-08
Manufacture of Glass (GLS)

• Garvning av hudar och skinn 2013-02-16
Tanning of Hides and Skins (TAN)

• Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid 2013-04-09
Production of Cement, Lime and Magnesium Oxide (CLM)

• Tillverkning av klor-alkali 2013-12-11
Production of Chlor-alkali (CAK)

• Produktion av massa, papper och kartong 2014-09-30
Production of Pulp, Paper and Board (PP)

• Raffinering av mineralolja och gas 2014-10-28
Refining of Mineral Oil and Gas (REF)

• Produktion av träbaserade skivor 2015-11-24
Wood-based Panels Production (WBP)

• Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn 2016-06-09
Common Waste Water and Waste Gas Treatment/Management Systems in the Chemical Sector (CWW)

• Icke-järnmetallindustrin 2016-06-30
Non-ferrous Metals Industries (NFM)

• Intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris 2017-02-21
Intensive Rearing of Poultry or Pigs (IRPP)

• Stora förbränningsanläggningar 2017-08-17
Large Combustion Plants (LCP)

• Produktion av organiska högvolymkemikalier 2017-12-07
Production of Large Volume Organic Chemicals (LVOC)

• Avfallsbehandling 2018-08-17
Waste Treatment (WT)

• Avfallsförbränning 2019-12-03
Waste Incineration (WI)

• Livsmedelsindustri 2019-12-04
Food, Drink and Milk Industries (FDM)

Lämna en kommentar