Pilum.se - Allt om industri och miljö

mouse icon

Om allt från luftföroreningar till trädplantering

Förutom att du kan läsa spännande fakta om bland annat miljö och teknik hjälper vi dig att hitta genom en snårskog av lagar, paragrafer och förordningar. Var går gränserna för förorenad luft? Vilka är Sveriges största och viktigaste industrier? Vad gör Sverige för bekämpning av miljögifter? Och vad kan du själv göra?

Industri

Läs om Sveriges största industrier och om hur de regleras enligt miljökrav och förordningar.

Luftöroreningar och farliga utsläpp

Hur stort årligt koldioxidutsläpp har Sverige och vad är egentligen förorenad luft? 

Företagsamhet

Om hur utvecklingen går framåt och vad ska man tänka på om man vill arbeta inom industrin.

Vad kan du göra?

Vad kan man själv göra för att hjälpa luft och miljö? Och hur ska man göra som bildförare? 

Pilum inriktar sig på innovation, hållbar utveckling och företagsamhet inom industrin.

Om du tittar in till bloggen så hittar du information om hur din egen vardag ger dig möjligheter till att hjälpa till och värna om miljön. Och om du har bil, vet du vad Eco-Driving är för något? Här kan du lära dig mer om hur du kör miljövänligt och vad du kan hålla lite extra koll på. Det är inte säkert att man tänker på enkla saker som man faktiskt kan göra och förbättra när man kör runt i sin bil. Eller om du helt enkelt är intresserad av hur vår industri ser ut idag och om vilka företag och industrier som är störst just nu så hittar du en hel del matnyttigt även om sånt. Ta även en koll på vilka som är Sveriges värsta miljöbovar.

Dessutom ledsagar vi dig  genom att hitta rätt bland internationella och nationella regler och lagar.  Detta riktar sig särskilt mycket till dig som är intresserad av industrin och vill vara verksam inom något område. Här lär dig om hur förordningar regleras både i EU och på nationell nivå.

Vad beslutas i Europaparlamentet och på hemmaplan? Hur självständig är Sverige och kan vi besluta vad vi vill om att förbjuda  och får vi reglera utsläppsrätter hur vi vill? Och vad har egentligen naturvårdsverket för uppdrag gällande säkerställande av bra luft för människa och miljö? Om du vill veta vilka rättigheter och skyldigheter vi alla - Sverige, du och jag – har, så har Pilum sidor just för dig.

Vi som skapade den här sidan är ett företagsamt gäng som brinner för hållbar industri och den utveckling som tryggar Sverige som ett innovativt, hållbart industriland i framkanten. Vi är alla engagerade inom områden som just den här hemsidan täcker. Teknik, företagsamhet och utveckling inom miljön är sånt vi håller på med. Tanken med sidan är inte bara att samla en massa fakta, utan att sidan ska kunna vara en plats som man återkommer till, inhämtar information och kan fördjupa sig i.

Oavsett om du bara är intresserad av spännande teknik, industriell historia eller vill få fördjupade kunskap inom dessa områdens juridik är du välkommen att titta in till oss här på Pilum. En orsak är inte bättre än någon annan, men vi hoppas att du ska trivas. Välkommen att ströva omkring och upptäcka nya spännande saker!

Dessutom ledsagar vi dig  genom att hitta rätt bland internationella och nationella regler och lagar.  Detta riktar sig särskilt mycket till dig som är intresserad av industrin och vill vara verksam inom något område. Här lär dig om hur förordningar regleras både i EU och på nationell nivå.

Vad beslutas i Europaparlamentet och på hemmaplan? Hur självständig är Sverige och kan vi besluta vad vi vill om att förbjuda  och får vi reglera utsläppsrätter hur vi vill? Och vad har egentligen naturvårdsverket för uppdrag gällande säkerställande av bra luft för människa och miljö? Om du vill veta vilka rättigheter och skyldigheter vi alla - Sverige, du och jag – har, så har Pilum sidor just för dig.

Vi som skapade den här sidan är ett företagsamt gäng som brinner för hållbar industri och den utveckling som tryggar Sverige som ett innovativt, hållbart industriland i framkanten. Vi är alla engagerade inom områden som just den här hemsidan täcker. Teknik, företagsamhet och utveckling inom miljön är sånt vi håller på med. Tanken med sidan är inte bara att samla en massa fakta, utan att sidan ska kunna vara en plats som man återkommer till, inhämtar information och kan fördjupa sig i.

Oavsett om du bara är intresserad av spännande teknik, industriell historia eller vill få fördjupade kunskap inom dessa områdens juridik är du välkommen att titta in till oss här på Pilum. En orsak är inte bättre än någon annan, men vi hoppas att du ska trivas. Välkommen att ströva omkring och upptäcka nya spännande saker!

Blogg

Massproduktion av bostäder: modul- och attefallshus

I Sverige kan hus massproduceras tack vare att husfabrikerna bygger ihop bostäderna i volymelement, eller sektioner. I ett volymelement inkluderas husdelar såsom golv, vägg och tak, och då sektionerna kan byggas klart i fabrik infinner sig produktionsfördelar. Ett vanligt småhus består i regel av sex volymelement, varav exempelvis badrummet är ett av dessa. Småhus som byggs upp i sektioner kallas även för modulhus, och dessa medger följande sex fördelar:
  1. Leveranstiden förkortas: Då sektionerna kan byggas samtidigt som husets grund förbereds.
  2. Färre transporter krävs: Då endast ett fåtal volymelement transporteras krävs färre transporter i jämförelse med traditionellt husbyggande.
  3. Risken för byggskador minskar: Då sektionerna byggs klart i husfabriken.
  4. Ett ökat kvalitetstänk infinner sig: Då volymelementen kan kontrolleras noggrant i husfabriken.
  5. Kostnadsofferten blir mer exakt: Då husföretaget vet vad varje volymelement kostar.
  6. Masstillverkade hus är billigare: Då byggprocessen är snabb och effektiv.
Den enda nackdelen är att hus som byggs ihop med volymelement inte kan anpassas på samma sätt som platsbyggda hus. Utöver modulhus kan även attefallshus massproduceras, vilket medför att de produktionsfördelar som nämns ovan kan appliceras. Men det finns vissa regler du måste förhålla dig till innan du bygger eller låter ett husföretag anlägga ett attefallshus.  

Regler för attefallshus

Attefallshus har tillverkats sedan 2014 och är en komplementbyggnad som kan levereras i färdiga moduler, vilket innebär att installationen kan genomföras på ett fåtal timmar. Attefallshus kan även vara inflyttningsklara från fabrik, om du som beställare skulle önska det. Följande regler gäller för attefallshus.  

Bygglov behövs inte för attefallshus

Ett bygglov är i regel inte nödvändigt enligt Attefallslagen såvida du inte riskerar att bryta mot strandskyddet eller om du placerar byggnaden för nära hav, sjö, vattendrag eller din grannes tomt. Du behöver dock ett startbesked från kommunen, men det kan ofta hustillverkaren hjälpa dig med. Läs mer: Så fungerar utsläppsrätter.  

Hur stort får ett attefallshus vara?

Taknocken får inte överstiga 4 meter, och den maximala bostadsarean får inte vara mer än 30 kvadratmeter. Du får förvisso anlägga fler attefallshus på samma tomt, men då den sammanlagda bostadsarean för alla attefallshus aldrig får överstiga 30 kvadratmeter är det ofta en dålig idé.  

Vad kostar ett attefallshus?

Attefallshus som endast ska agera förråd är billiga och kostar cirka 30 000 kronor såvida du köper en byggsats och monterar huset själv. Att anlägga ett nyckelfärdigt attefallshus som du ska bo i är dyrare och kostar cirka 600 000 kronor, då kostnader för el, vatten, isolering samt montering vanligtvis tillkommer.  

Leverantörer av modul- och attefallshus

 

Modulhus.se

Modulhus.se är en husleverantör som har erbjudit nyckelfärdiga attefallshus sedan Attefallslagen introducerades år 2014. De skriver själva att deras attefallshus håller samma kvalitet som deras fritidshus samt villor, och att det enda som skiljer sig är storleken. De påpekar även att deras attefallshus är utformade på ett genomtänkt sätt, då husen endast får uppta en begränsad yta. I de attefallshus som kostar cirka 650 000 kronor inkluderas ofta ett sovloft, ett kök samt en toalett och dusch. De kan till och med ersätta köket med en bastu. Modulhus säger även att kostnader för markarbeten, anslutningar till el, vatten och avlopp samt de avgifter som kommunen tillämpar inte inkluderas i deras offerter. Det måste du ta hänsyn till såvida du beställer en offert.  

Byggmax

På Byggmax kan du köpa attefallshus i moduler. De färdiga byggsatserna kostar ofta mellan 50 000 och 350 000 kronor, men då många av byggsatserna kräver efterarbete kan denna lösning endast rekommenderas för erfarna snickare eller byggarbetare som klarar av att montera huset själv. Deras paroll ”bygg det själv och förläng sommaren” kan sällan appliceras på privatpersoner med tummen mitt i handen.

Fördelen med att låta industrin stanna i Sverige

Går en strikt miljöpolitik och tillväxten av svensk industri hand i hand med ett resultat som är positivt för den globala miljön? I teorin är det lätt att tro att det är så enkelt, men i själva verket är det ofta tvärtom.

Det går inte att komma ifrån att industrin genererar utsläpp, men det går att begränsa utsläppen och styra om till mer miljövänliga lösningar. Enligt SCB var den svenska industrins sammanlagda kostnader för miljöskydd 15 miljarder kronor år 2017, en ökning med 11% från året innan.

Att ha strikta miljöregler i kombination med enorma kostnader för utsläpp kan enkelt leda till att verksamheten blir olönsam. Industrin blir inte längre konkurrenskraftig på marknaden och väljer då att flytta utomlands. Inte bara är det mycket billigare att producera varorna utomlands, företagen slipper dessutom lägga enorma summor på miljöreglering.

Höga priser för svenskproducerade varor

Ett av problemen är att konsumenterna inte är beredda att betala så mycket som en svenskproducerad vara faktiskt kostar. Vi är vana vid pressade priser. Varorna är producerade med billig arbetskraft i utlandet där industrin inte behöver betala flera miljoner kronor varje år i miljöavgifter.

Allteftersom våra inkomster har ökat de senaste årtiondena har vi konsumerat mer. De flesta av oss väljer ändå de billigaste produkterna. En av anledningarna till att utländska varor uppfattas som billiga är att svenska tillverkare ofta tvingas sätta orimligt höga priser jämfört med samma vara som är producerad i ett land utan miljöreglering. Så även om Sveriges utsläpp skulle minska, skulle det globala utsläppet öka.

Det är inte ovanligt att vi behöver låna pengar, till exempel genom www.sambla.se, när vi ska göra ett större inköp som en bil. Men om vi enbart skulle köpa svensktillverkat skulle vi behöva betala flera gånger så mycket för till exempel varje par skor eller klädesplagg. Många familjer skulle behöva belåna sig högt för att klara vardagen.

Ökade globala utsläpp vid flytt utomlands

Lite mer än hälften av allt som industrin producerar i Sverige går som export till andra länder. Vi framställer bland annat papper, järn, cement och stål. Den svenska industrin använder ledande miljövänliga tekniker och även i hög grad förnybara energikällor.

Den internationella standarden producerar mycket mer utsläpp än den svenska standarden. Men samtidigt bidrar den svenska industrin som tvingats flytta sin produktion utomlands till ett globalt ökat utsläpp. Det är alltså inte svårt att föreställa sig hur utsläppen globalt ökar när industrin flyttar till Asien på grund av hårdare miljökrav och högre avgifter.

Ansvarsfull miljöpolitik

Hur skapar man då en industripolitik som tar ansvar för miljön? Att låta den tunga svenska industrin stanna i Sverige och använda förnybar energi är ett stort steg på vägen. Att lätta på kraven och sänka avgifterna kan låta kontraproduktivt, men globalt sett kan det göra stor skillnad i det långa loppet. Om svensk industri kan konkurrera på marknaden internationellt blir alla vinnare.

Den första Miljöskyddslagen kom 1969, och ända sedan dess har svenska företag arbetat kontinuerligt med att minska utsläppen. Idag är det flygtrafiken som står för den största delen av utsläppen av koldioxid och växthusgaser i samhället.

Hur du kan minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning

Hur kör man egentligen miljövänligt?

Hur du kan man som bilist minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning och på så sätt värna om miljön? Det är viktigt att alla hjälps åt i kampen för miljön. Val av bil är så klart en viktig del av arbetet som du kan göra. Välj en energisnål bil och byt gärna upp dig till en elbil. Priserna på elbilar minskar och batterierna klarar av allt längre sträckor, så det finns ingen anledning att ha en bil som drar mycket bensin.

Fast egentligen finns det små enkla saker vi alla kan göra i vardagen som minskar risken för utsläpp och hjälper oss att hålla luften så ren som möjligt. En hel del kan du faktiskt göra med körningen. Du kan dessutom tjäna en hel del i längden rent ekonomiskt eftersom med rätt körning så drar du mindre bensin.

Så tänk smart, det blir faktiskt en win-win-situation får både dig och miljön. Så nu ska vi lära dig hur du kan minska mängden miljöskadliga avgaser vid bilkörning

Men först några små råd till att börja med – Kom ihåg att tomgång är ajabaja. Kom alltid ihåg att stänga av motorn, låt den inte dra i onödan. Se även att planera vägen ordentligt och dina tider så att du inte hamnar i trafikstockningar i onödan. Håll bilen i skick, använd nya däck och håll dom bra uppumpade. Och du – försök att inte använda bilen i onödan!

 

Ecodriving – Hur man kör miljövänligt

Ecodriving är ett perfekt sätt för dig som vill lära dig hur man kör miljövänligt. På grund av detta har vi tagit oss och skrivit ner några tips på hur du kan göra för att bli bättre på att köra bil, med minimal miljöpåverkan!

 

Ta bort onödig vikt

Ha inte kvar takräcke och takbox när du inte behöver det – extra tyngd drar mer bensin. Så var inte lat.

 

Var uppmärksam!

Var fokuserad och höll ordentlig koll på vägen så att du undviker hårda inbromsningar.

 

Motorbromsen är miljökörningens vän

Motorbromsen är bättre än fotbromsen, så använd den istället när du kan.

 

Säg nej till ettan

Växla upp så snart du kan från ettans växel. 1:an är bra och skjuter fram bilen ordentligt, men den drar mycket bensin. Man brukar säga att max två billängder i ettan räcker. Tänk också särskilt på det här i korsningar. Du behöver inte gå ner till ettan.

 

Ju högre växel desto bättre

Du vet väl att din bil om en är hyfsat ny borde klara av 5:ans växel redan i 50 Km/h? Jovisst, desto högre växel du kan hålla desto mindre bensin drar bilen. Så se till att växla upp när du kan.

 

Accelerera snabbt och håll jämn hastighet

Det är bättre att hålla en jämn hastighet än att accelerera, då förbrkar bilen mindre bensin. Därför är det bra om du accelererar snabbt och sen håller hastigheten du vill ha.

 

Håll dig borta från kopplingen

Motorn förbrukar bensin när kopplingen är nedtryckt, så

 

Använd medlutningen

Du behöver inte gasa i medlut. Du kan rulla fram till och stanna vid trafikljusen utan att frikoppla.

 

Var smart vid motlut

När du ska upp i backen, försök att få upp hastigheten först så att du inte behöver hålla och gasa i onödan när du kör uppför.

 

Stoppa inte i onödan

Det säger sig självt att du ska du undvika ettan, att inte växla för mycket osv.  Så tänk dig för om du egentligen behöver stoppa.

Industriutsläppsdirektivet – Tillämpning och tolkning

Industriutsläppsdirektivet, förkortat IED, är en förordning antagen i EU som implementerades 2013 i svensk lagstiftning och reglerar Sveriges industriutsläppsbestämmelser. Dessa berör ca 1300 industrianläggningar i ett 30-tal branscher i Sverige. Av dessa är 140 större förbränningsanläggningar. IED är ett så kallat minimidirektiv som innebär att medlemsländerna har rätt att införa eller behålla strängare regler, men kraven får inte vara mildare än direktivets.

Den rent praktiska tanken med IED är att genom enklare regler skall underlätta för emissions-lagstiftning, samt minska administration för myndigheter och verksamhetsutövare. IED utgör en holistisk syn på industri och miljö som tar hänsyn till helheten. Detta innebär att alla miljöaspekter skall behandlas som ett sammanhang, så att inte utsläpp förs över från ett ställe till ett annat. IED är till för att förebygga och begränsa luftföroreningar och föroreningar i vatten och mark för att minska påfrestningen på miljön.

Industriutsläppsdirektivet är en omarbetning av det tidigare IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control Directive) som sammanslagits med ytterligare sex sektorsdirektiv. Den viktigaste förbättringen i IED är att slutsatser enligt BAT (Best available Technique) blir mera framträdande än i IPPC-direktivet. Detta innebär ren praktiskt att reglerna blivit strängare i IED jämfört med IPPC-direktivet

 

Bat-slutsatserna styr Industriutsläppsdirektivets rekommendationer

BAT-slutsatserna styr rekommendationerna till företagen och erbjuds på svenska. De innehåller ett spann vad gäller utsläppsvärden, samt rekommendationer om bästa möjliga teknik. EU tar fram dessa rekommendationer i tolkningsdokument där BAT-slutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference document). Ständig uppdatering och förbättringar sker i Bref. BAT-slutsatserna finns för varje enskild bransch som IED berör. Inom EU ses dokumenten som allmän vägledning. Sverige har dock tagit fram ytterligare förordningar där BAT-slutsatserna innebär generellt bindande regler. Företagen måste uppfylla kraven i BAT-slutsatserna inom fyra år efter det att slutsatserna är publicerade.

 

Industriutsläppsdirektivet under svensk lagstiftning

Den aktuella vägledningsrapporten till industrisläppsdirektivet publicerades i januari 2016 och är en uppdaterad och kompletterad version av Naturvårdsverkets faktablad 8663 ”Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet” som gavs ut i juni 2013.

För befintliga anläggningar skärptes kraven först i januari 2016. Dessutom tillkommer ytterligare krav på de anläggningar som erhållit det första miljötillståndet före 2002 samt ytterligare för de som fått miljötillståndet före 1987. De svenska industriutsläppsbestämmelserna är utformade efter EUs IED och som företag och industri måste förhålla sig till. Sex nya lagar har skapats för att kunna motsvara EUs krav och dessutom har de inneburit vissa  ändringar i miljöbalken.

1. Industriutsläppsförordningen 2013:250
2. Miljöprövningsförordningen 2013:251
3. Förordning om stora förbränningsanläggningar 2013:252
4. Förordning om förbränning av avfall 2013:253
5. Förordning om organiska lösningsmedel 2013:254
6. Förordning om produktion av titandioxid 2013:255

 

Publicerade BAT-slutsatser, enligt bransch med publikationsdatum:

• Järn- och ståltillverkning (2012-03-08)
Iron and Steel Production (IS)

• Tillverkning av glas och mineralull 2012-03-08
Manufacture of Glass (GLS)

• Garvning av hudar och skinn 2013-02-16
Tanning of Hides and Skins (TAN)

• Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid 2013-04-09
Production of Cement, Lime and Magnesium Oxide (CLM)

• Tillverkning av klor-alkali 2013-12-11
Production of Chlor-alkali (CAK)

• Produktion av massa, papper och kartong 2014-09-30
Production of Pulp, Paper and Board (PP)

• Raffinering av mineralolja och gas 2014-10-28
Refining of Mineral Oil and Gas (REF)

• Produktion av träbaserade skivor 2015-11-24
Wood-based Panels Production (WBP)

• Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn 2016-06-09
Common Waste Water and Waste Gas Treatment/Management Systems in the Chemical Sector (CWW)

• Icke-järnmetallindustrin 2016-06-30
Non-ferrous Metals Industries (NFM)

• Intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris 2017-02-21
Intensive Rearing of Poultry or Pigs (IRPP)

• Stora förbränningsanläggningar 2017-08-17
Large Combustion Plants (LCP)

• Produktion av organiska högvolymkemikalier 2017-12-07
Production of Large Volume Organic Chemicals (LVOC)

• Avfallsbehandling 2018-08-17
Waste Treatment (WT)

• Avfallsförbränning 2019-12-03
Waste Incineration (WI)

• Livsmedelsindustri 2019-12-04
Food, Drink and Milk Industries (FDM)

Så mycket koldioxid släpper Sverige ut per år

Sverige har satsat på hårda åtgärder genom mål, lagstifting och höjda skatter. Koldioxidutsläppen ska ner till noll 2040-2045. En av åtgärderna är att inga fossila bilar skall få säljas efter 2030. Men eftersom hela bilindustrin räknar med an total omställning från fossila drivmedel är nog inte efterfrågan av elbilar det svåraste att tillgodose. Miljöpartiet vill dessutom föreslå ett totalförbud av fossil tankning.

Från 1990 har det skett en stadig avtrappning av koldioxidutsläpp, totalt sett har det skett en minskning med 27% från och med detta år. En topp med ökning var under 1996. Koldioxidutsläppen i  Sverige år 1990 låg på totalt drygt 75 000 ton. 2018 var utsläppen drygt 63 000 ton. De senaste åren från 2014 har vi dock sett en ökning och upptrappning av koldioxidutsläppen från år till år, tillochmed 2018.

Dock står inte den svenska industrin för denna ökning. Industrierna har stadigt fortsatt släppa ut mindre koldioxid. Det är istället utrikes transport för ökningen. 1990 motsvarade koldioxidutsläppen från utrikes transport i Sverige drygt 3700 ton. 2018 var det 11700 ton. Det handlar alltså om mer än tre gånger så mycket utsläpp.

Sveriges industrier minskade sina utsläpp med 6% 2019 jämfört med året innan. Under 2019 var det precis som det föregående året ståltillverkaren SSAB som stod för det överlägset strösta utsläppet med 5,23 miljoner ton. De industrier som utmärker sig särskilt gällande höga koldioxidutsläpp är stål- och järntillverkning, kemikalieindustrin samt el- och värme.

 

Hur dålig för miljön är egentligen koldioxidutsläppen?

Egentligen är den totala negativa påverkan inte ekvivalent med utsläppsnivån. Att balansera nivåerna av koldioxid i luften är viktigt för människan. Vid 10% i luften så dör vi. 2,5% ger oss huvudvärk. Den generella nivån av koldioxid i luften är förnärvarande 0,04%. Koldioxiden i luften är alltså inte så farlig för oss. Men den är viktig för naturen. Nuvarande nivån ligger på 414 ppm. Om den skulle gå under 150 PPM dör alla gröna växter och vi kommer att dö med dom.

Nu är det så att skog och mark tar upp så mycket koldioxid att vårt nettoutsläpp är ungefär lika med noll. Utsläppen från industrin under 2019  var runt 51000 ton koldioxid. Skog och växter står för ett minusvärde, eller upptagning av koldioxid motsvarande runt 50 000. Kyotoavtalet om minskade utsläpp har inte tagit hänsyn till skogarnas minusverkan på utsläppsnivåerna. Alltså skulle vi egentligen inte behöva eftersträva ett nollvärde på dessa utsläpp. Snarare skulle man i ännu högre grad rikta in sig på att minska utsläppen av sulfat, tungmetaller och andra ämnen som inverkar direkt skadligt på miljön.

De största utsläpparna av koldioxid 2019

1) SSAB inklusive Lulekraft, ståltillverkare: 5,23 miljoner ton

2) Cementa, cementtillverkare: 2,02 miljoner ton

3) Preem, oljeraffinaderi: 1,68 miljoner ton

4) LKAB, järnmalm/pellets: 668 000 ton

5) Borealis, kemikalieindustri, 632 000 ton

6) Kalkindustrin (bland annat Nordkalk): 592 000 ton

7) Stockholm Exergi, el och värme: 588 000 ton

8) ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 456 000 ton

9) Vattenfall Uppsala, el och värme: 286 000 ton

10) Tekniska verken Linköping, el och värme: 285 000 ton

5 städer med förorenad luft

Många av världens metropoler kämpar mot luftföroreningar och smog. Tättbefolkade storstäder med oreglerad trafik och närliggande industrier med stora fabriker tillhör de städer man kan ana ha extra stora problem. Andra bidragande orsaker till dålig luft och föroreningar i de städer som har det svårast är oljeproduktion, lädergarverier och skogsskövling.

Vissa länder är så klart värre än andra. Sverige tillhör den bättre delen av skalan länder som har förhållandevis bra luft jämfört med många andra. Stockholm har också krönts till världens mest rena huvudstad. Det finns även länder som utmärker sig på den andra skalan med betydligt större problem och mer utsläpp en andra. Under 2019 hade Indien hela 22 av världens 30 mest förorenade städer. Andra länder som är hårt drabbade av luftföroreningar är Pakistan, Bangladesh och Kina som är det landet som står för 30% av hela världens luftföroreningar. Även Afghanistan är ett land med stora problem. Under 2017 räknar man med att 26 000 människor dog av sjukdomar relaterade till luftföroreningar I Afghanistan medan mindre än 3 5000 person dog till följd av krig.

 

Vad är smog?

Många av de mest förorenade städerna har problem med smog. Så vad är egentligen smog? Smog är en blandning av förorenad luft och dimma. Enbart dimma innehåller bara vatten. Men smog blandas med andra ämnen som kolväten. Smog kan orsakas av naturen som ett vulkanutbrott, som dock förorsakar tillfällig och övergående smog. Den smog som skapas av människans industrier brukar inte vara övergående eftersom det är framförallt kolförbränning i industrier som står för huvudsaken av smogen i de mest drabbade städerna. Här nedan följer 5 städer med mycket förorenad luft:

 

5 av världens mest förorenade städer

Kanpur – Indien

Den stad som oftast toppar listan på alla listor över världens mest förorenade städer är  Indiens miljonstad Kanpur. Den näst största staden i den indiska delstaten Uttar Pradesh, Kanpur är belägen vid Gangesfloden och har runt 2,8 miljoner invånare. Det är den 12:e mest befolkade staden i hela Indien. Förutom att staden har en stor industri med många fabriker är den dessutom känd för sina lädergarverier som släpper ut farligt krom i luften.

 

Delhi – Indien

Med sina över elva miljoner invånare är Delhi en av de mest befolkade städerna i hela Indien. Delhi har tidigare rankats som den stad i världen som har mest luftföroreningar, men staden är fortfarande med i topp-tio-ligan. Delhi kämpar mot bland annat bränning av närbelägna risfält, gaser från bränning av avfall och bilavgaser. Under 2019 kunde 30 flygplan få omdirigeras under en och samma dag på grund av att piloterna inte kunde se för smogen. Avgaserna från att vistas i Delhi över en dag sägs motsvara rökning av 50 cigaretter.

 

Rawalpindi – Pakistan

Rawilpindi är en stad med drygt två miljoner invånaare belägen i norra Pakistan. Innan 60-talet var Rawalpindi Pakistans huvudstad. Många olika industrier är samlade till det här området som valsverk, lädergarverier, marmorfabriker och oljeraffinaderier. Alla dessa industrier kan inverka negativt på luftkvaliteten.

 

Bamenda – Kamerun

Bamenda är beläget i västra Kamerun. Folkmängden ligger på omkring 270 000 invånare vilket gör Bamenda till Kameruns tredje mest befolkade stad. Skogsavverkning tillsammans med skiftande vädermönster är huvudorsaken till stadens dåliga luftkvalitet. Det här är också den stad som rankas som den mest förorenade efter Indiens städer.

 

Al Ahmadi – Kuwait

Kuwait räknas som ett av de länder som har sämst luft. Många personer trängs på liten yta och självklart är oljeproduktionen stor. Al Ahmadi, en stad i Sydöstra Kuwait med omkring 400 000 invånare är den stad som drabbats hårdast. Oljeraffinaderierna är den stora boven, men Al Ahmadi här även andra fabriker som försämrar luftkvaliteten.

Luftrening – kan vi rena förorenad luft?

Luftföroreningar är ett allvarligt hot mot både människa och miljö. Därför måste industrier och människor samverka och samarbeta för att minska föroreningarna. Vi måste alla hjälpas åt för att säkerställa en bra luftkvalitet så att både vi själva och vår natur kan må bra.

 

Vad gör industrin för att förbättra luften?

Från industrins sida sker ständigt förbättringar som hjälper utvecklingen att drivas mot rätt håll. Många talar om att man inte ska använda el i onödan. Här kan även industrin göra ett bättre jobb genom att hushålla med el bättre. Vad man kan göra är att inte ha tänt i rum man inte använder, inte ha på värme eller ventilation i onödan.

Fabriker kan även byta ut kol och olja till alternativa energier som naturgas. Samt kan företag inom tillverkning och produktion se till att enbart köpa el från sol och vindkraft. Industriella filter krävs för tyngre industri och fabriker krävs. Fabriker måste därför se till att ha effektiva filter och gärna uppgradera till nyare, mer effektiva filter. I industrin kan exempelvis värmepannor vara en riktig energibov. Man byta ut till energisnåla versioner, effektivisera dom och se till att de håller sig i gott skick.

 

Vad kan vi själva kan göra för att förbättra luften?

Det finns många saker som vi kan göra i vår vardag som inverkar positivt på luften och förbättrar luftmiljön. Ibland gör man onödiga saker bara för att man är slarvig. Det gör vi nog alla ibland, så de flesta av oss behöver nog tänka efter lite extra och få bättre rutiner i vår vardag.

 

  • Stäng av all elektricitet som inte används. Glöm inte att släcka lampor och dra gärna ur kontakten helt till datorer, TV-apparater och liknande.

 

  • Köp energisnåla vitvaror. Du kan dessutom spara mycket pengar för el genom att byta ut kyl, frys, diskmaskin osv till energisnåla varianter.

 

  • Använd bilen mindre. Det går faktiskt att samåka till jobbet. Dessutom kan man ju ha möten och konferenser på distans. Du kanske kan jobba en del hemifrån?

 

  • Byt ut bilen till en energisnål bil. Mindre energisnåla bilar är ju dessutom bra för din plånbok. Elbilar blir dessutom billigare och billigare. Och dessutomräcker batterierna för allt längre sträckor. Så kanske man kan tänka på att köpa en elbil istället?

 

  • Se till att stänga av motorn. Låt inte bilen stå på i onödan. Det är ett effektivt sätt att minska utsläpp.

 

  • Använd inte eldstad och kamin i onödan. Visst kan det vara mysigt med en brasa, men är det verkligen så kallt att du behöver tända eldstaden just nu?

 

  • Undvik att bränna löv, skräp och annat material. Bara för att du har en trädgård och det är vår betyder inte att du har rätt att bränna saker.

 

  • Använd inte bensindrivet trädgårdsmaterial som gräsklippare. Använd helst helt och hållet handdrivna verktyg så får du lite mera motion på köpet.

 

  • Plantera träd och ta hand om naturen. Du kan ju faktiskt kombinera ditt miljötänkande med att göra din omgivning ännu vackrare.

 

  • Byt ut ditt elavtal. Byt ut ditt avtal till en leverantör som ger garanterat 100% miljövänlig el.

Sveriges största industrier & industriföretag

Sverige har en mycket stark och internationellt hög ansedd industri. Vilka är då Sveriges största industrier? Här listar vi de starkaste industriföretagen i Sverige. Omsättningen är det senaste tillgängliga siffrorna som är från 2018-2019. Det är framförallt inom fordon och tillverkning samt byggnadsindustrin som Sverige utmärker sig särskilt.

 

Aktiebolaget Volvo

Volvo omsatte 392,816 miljarder kronor under 2018 och är därmed det i särklass största och mest framgångsrika företaget i Sverige. Aktiebolaget Volvo är moderbolaget för en rad olika dotterbolag. Företaget bildades år 1926 som Volvo AB men var då ett dotterbolag till SKF (Svenska Kullagerfabriken). Den första bilen var klar 1927. Fram till 1950-talet var lastbilar den starkaste inkomstkällan. 1999 sålde Volvo bilproduktionen Volvo Personvagnar till  Ford Motor Company och 2010 såldes företaget vidare till kinesiska Geely. Just Volvo Cars är också nummer två på listan över svenska industriföretag.

 

Volvo Car AB

Volvo Car AB omsatte 256,106 milj kronor  under 2018. Företaget är därmed det näst största företaget i Sverige. Efter den första bilen hade rullat ut från produktionen 1927 började företaget serietillverka bilar och året därpå började Volvo tillverka både lastbilar och bussar. 1941 hade Volvo tillverkat 50.000 bilar, men huvudmarknaden var fortfarande norden. Först 1955 började Volvo sälja till USA. Efter försäljningen till Geely 2010 har marknaden riktats mycket mot Kina. 2015 blev Volvo delägare i ett annat stort kinesiskt bilmärke, nämligen DongFeng Vehicles. Volvo ingick 2010 ett avtal med WWF om minskade utsläpp och satsar idag på att forska vidare om elbilar med visionen om att kunna omvandla alla sina fordon till klimatsmarta alternativ senast 2040.

 

Ericsson

Ericsson grundades 1876 och är Sveriges tredje största företag i fråga om omsättning. Företaget omsatte 210, 838 miljarder kronor under 2018. Resan för Ericsson startade med att Lars Magnus Ericsson började med att tillverka fysikaliska instrument i ett 15 kvm stort rum. År 1878 hade han egenhändigt tillverkat 22 ”magnettelefoner med signaltrumpet” som han sålde för  55 kronor paret, en pengasumma som idag motsvarar ungefär 1300 kronor. Under 1990-talet blev företaget en av världens största mobiltillverkare. Efter telekomkrisen avvecklade Ericsson sin mobiltillverkning och är idag är Ericsson ett ledande företag gällande mobila nät.

 

Skanska

Skanska AB är en multinationell byggkoncern och omsatte 173 437 miljarder kronor under 2019.  Företaget bildades i malmö 1887  och hette då AB Skånska Cementgjuteriet (SCG), dotterbolag till Skånska Cement AB. Skanska har fyra delar i sin verksamhet: Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Infrastrukturutveckling.  Skanska var ett av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet. Mellan 1965–1974 producerade Skanska i snitt omkring 10 000 lägenheter per år. Företaget har idag verksamhet med uppköp över hela världen. Under 2011 stod USA för  25% av de externa intäkterna.

 

Scania

Scania Aktiebolag omsatte 137,126 miljarder kronor under 2018. Företaget Scania är en buss- och lastbilstillverkare som bildades 1911 när  två biltillverkare, Scania i Malmö och Vabis i Södertälje, slogs samman till ett företag. Idag ägs företaget av tyska biljätten Volkswagen AG. Företaget tillverkar även industri- och  marinmotorer och utför olika tjänster som service av maskiner. Företaget har samarbeten med universitet och utbildningar och forskar inom teknik och hållbar utveckling.

Utsläppsrätter – vad är det och hur fungerar dem?

År 2005 införde Sverige så kallade utsläppsrätter som en metod i ett led för att minska utsläpp av växthusgaser. Utsläppsrätterna delas ut gratis till de företag som har tillstånd att släppa ut växthusgaser. För varje ustläpp motsvarande ett ton koldioxid mister företaget en utsläppsrätt. Tanken är den att industriföretagen skall motiveras att minska utsläppen då det är tillåtet att sälja utsläppsrätten vidare. På så sätt skapas en marknad där företagen själva aktivt arbetar för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Bara i Europa handlades det med utsläppsrätter för 92 miljarder euro under 2010. Det är svårt att se hur mycket handeln egentligen har hjälpt att sänka utsläppen i Europa eftersom antal utsläpp skiljer sig åt från år till år. Även om tydliga tendenser saknas så anser man ändå att det finns indikationer om att utsläppen skulle vara högre om handeln med utsläppsrätter inte hade funnits.

 

Utsläppshandeln i Sverige

I sverige får ansökan om tilldelning göras hos Naturvårdsverket. Länsstyrelsen agerar tillståndsmyndighet, men Naturvårdsverket är den myndighet som planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter i Sverige. Naturvårdsverket har det generella tillsynsansvaret, men gällande flygverksamhet samråder Naturvårdsverket med Transportstyrelsen.

 

Bakgrunden till Utsläppsrätter

Hösten 1997 ägde det tredje partsmötet (COP3), även kallat Kyotomötet, rum. Här lades det så kallade Kyotoprotokollet fram som protokoll till en tidigare klimatkonferens i Rio de Janeiro 1992. Under Kyotomötet lanserades de flexibla mekanismerna. Just handel med utsläppsrätter är en av dessa mekanismer. Sammanlagt är det tre mekanismer, Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Det finns även en fjärde, som är en variant, den så kallade bubbelmodellen. Denna metod, Bubbelmodellen är framtagen speciellt för EU. Detta innebär att industriländer kan samarbeta och avtala sinsemellan om att gemensamt fullgöra de fastslagna utsläppsreduktionerna.

 

Överskott av utsläppsrätter orsakar fallande priser

Under 2008 till 2012 byggdes upp ett stort överskott av utsläppsrätter. Överskottet har lett till låga priser på utsläppsrätter vilket gör det billigare för utsläpp och mindre lönsamt att minska utsläppen. Som en åtgärd beslutades under hösten 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under åren 2014-2016 senareläggs till 2019-2020.

Under 2019 infördes en marknadsstabilitetsreserv som justerar utbudet av utsläppsrätter. Detta innebär att det överskott av utsläppsrätter som inte auktioneras ut läggs i en reserv. Under 2017 beslutades det av rådet och Europaparlamentet att utsläppsrätter i MSR som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023, kommer att annulleras. Under detta år förväntas över två miljarder utsläppsrätter att bli annulerade.

 

Kritik av utsläppshandeln

Eftersom utsläppsrätterna kan säljas mellan länder har kritiken framförts att mindre utvecklade länder riskerar att bli samlingsplats för utsläpp. Men samtidigt kan det vara ett incitament för utveckling och modernisering av industrier.

Förutom kritiken över hur verkningsfull handeln egentligen är finns en juridisk osäkerhet om vad utsläppsrätter. Straffrätt, civilrätt, redovisningsrätt och beskattningsrätt, alla kan de komma till helt skilda slutsatser om vad utsläppsrätter egentligen är. Detta skapar en osäkerhet, inte minst när det gäller att värdera företag. Vad är utsläppsrätter värda? Det finns inget riktigt sätt att värdera dem. Det finns inte heller några vägledande domar. Dessutom blir osäkerheten ännu högre på grund av politiska skäl. Man vet inte hur lagar omkring utsläppshandeln kommer att ändras, vilka direktiv som kommer att komma härnäst. Hur ska man då våga värdera utsläppsrätter och hur ska man då kunna värdera deras påverkan av företagets värde? Vid konflikter som till exempel en konkurs ställs en sådan fråga till sin spets.

Det finns även många skattetekniska och ekonomiska frågetecken som ännu inte klarlagts. För några år sedan likställde svenska skatteverket utsläppsrätter med finansiella instrument. EUs kommitté däremot betraktar dem som en tjänst och därmed menar de att de skall beläggas med moms. Så i vissa länder är de momsbelagda, i andra inte. Man har dessutom sett 16 olika sett att bokföra dom. Brist på enhetliga regler kan försvåra handeln mellan länder och leda till juridiska problem.

 

Utsläppsrätter under 2020

Corona-pandemin under 2020 har gjort att utsläppen fallit och detta leder även till att priserna på utsläppsrätter faller. Under första kvartalet 2020 hade priset på utsläppsrätter fallit med 35 procent. Detta innebär att för första gången på 15 månader handlas utsläppsrätter under 19 Euro per ton.

Många förklarar de fallande priserna med att pandemin har fått industriländer att stänga ner och produktionen stoppats. Men samtidigt kan en del av fallen ha naturliga förklaringar eftersom de ofta är svängningar under perioden mars. Detta beror på att strax innan månadsskiftet ska företagen redovisa till Kommissionen hur stora utsläppen var föregående år.