Hi there, I'm horizon... a minimalist GeneratePress Site.

mouse icon

Turpis egestas sed tempus urna et pharetra pharetra

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Aliquam enim felis, viverra ut elit id, laoreet convallis enim. Curabitur varius rutrum elit, a imperdiet lorem vulputate quis.

Dis parturient montes nascetur

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur.

Dis parturient montes nascetur

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur.

Dis parturient montes nascetur

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur.

Dis parturient montes nascetur

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur.

Enim tortor at auctor urna

Enim tortor at auctor urna nunc id cursus. Morbi tincidunt ornare massa eget egestas purus viverra. Purus faucibus ornare suspendisse sed nisi lacus. Risus quis varius quam quisque id diam vel quam. Sollicitudin nibh sit amet commodo nulla facilisi. Tellus cras adipiscing enim eu. Donec ultrices tincidunt arcu non sodales. Tincidunt vitae semper quis lectus nulla at volutpat. Aliquam eleifend mi in nulla posuere. Viverra mauris in aliquam sem fringilla ut morbi tincidunt. Purus gravida quis blandit turpis cursus in hac. Aliquet lectus proin nibh nisl condimentum. Orci nulla pellentesque dignissim enim sit amet venenatis urna. Leo integer malesuada nunc vel risus commodo viverra maecenas. Lacus sed turpis tincidunt id aliquet. Risus at ultrices mi tempus imperdiet nulla malesuada pellentesque. Consequat nisl vel pretium lectus quam id leo. Est placerat in egestas erat imperdiet sed euismod nisi porta. Nisl purus in mollis nunc sed id semper risus.

Turpis egestas sed tempus urna et pharetra pharetra. Dis parturient montes nascetur ridiculus mus mauris. Nulla at volutpat diam ut venenatis tellus in metus vulputate. Eu nisl nunc mi ipsum faucibus vitae aliquet nec ullamcorper. Sit amet commodo nulla facilisi nullam. Nec ullamcorper sit amet risus nullam. Orci porta non pulvinar neque laoreet. Massa tincidunt dui ut ornare lectus sit amet. Volutpat maecenas volutpat blandit aliquam etiam. Ornare quam viverra orci sagittis eu volutpat odio facilisis mauris. Condimentum vitae sapien pellentesque habitant morbi tristique senectus et. Sapien et ligula ullamcorper malesuada proin libero. Viverra aliquet eget sit amet tellus cras adipiscing enim. Amet massa vitae tortor condimentum lacinia quis vel eros donec. Id consectetur purus ut faucibus pulvinar.

Blogg

Industriutsläppsdirektivet – Tillämpning och tolkning

Industriutsläppsdirektivet, förkortad IED, är en förordning antagen i EU som implementerades 2013 i svensk lagstiftning och reglerar Sveriges industriutsläppsbestämmelser. Dessa berör ca 1300 industrianläggningar i ett 30-tal branscher i Sverige. Av dessa är 140 större förbränningsanläggningar. IED är ett så kallat minimidirektiv som innebär att medlemsländerna har rätt att införa eller behålla strängare regler, men kraven får inte vara mildare än direktivets. Den rent praktiska tanken med IED är att genom enklare regler skall underlätta för emissions-lagstiftning, samt minskaminska administration för myndigheter och verksamhetsutövare. IED utgör en holistisk syn på industri och miljö som tar hänsyn till helheten. Detta innebär att alla miljöaspekter skall behandlas som ett sammanhang, så att inte utsläpp förs över från ett ställe till ett annat. IED är till för att förebygga och begränsa luftföroreningar och föroreningar i vatten och mark för att minska påfrestningen på miljön. Industriutsläppsdirektivet är en omarbetning av det tidigare IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control Directive) som sammanslagits med ytterligare sex sektorsdirektiv. Den viktigaste förbättringen i IED är att slutsatser enligt BAT (Best available Technique) blir mera framträdande än i IPPC-direktivet. Detta innebär ren praktiskt att reglerna blivit strängare i IED jämfört med IPPC-direktivet

Industriutsläppsdirektivet under svensk lagstiftning

De svenska industriutsläppsbestämmelser som är utformade efter EUs IED och som företag och industri måste förhålla sig till, har tillkommit genom ändringar i Miljöbalken, samt införandet av sex nya förordningar: 1. Industriutsläppsförordningen 2013:250 2. Miljöprövningsförordningen 2013:251 3. Förordning om stora förbränningsanläggningar 2013:252 4. Förordning om förbränning av avfall 2013:253 5. Förordning om organiska lösningsmedel 2013:254 6. Förordning om produktion av titandioxid 2013:255 Den aktuella vägledningsrapporten publicerades i januari 2016 och är en uppdaterad och kompletterad version av Naturvårdsverkets faktablad 8663 ”Det svenska genomförandet av industriutsläppsbestämmelser med anledning av industriutsläppsdirektivet” som gavs ut i juni 2013. För befintliga skärptes kraven först just i januari 2016. Dessutom tillkommer ytterligare krav på de anläggningar som erhållit det första miljötillståndet före 2002 samt ytterligare för de som fått miljötillståndet före 1987.

Bat-slutsatserna styr Industriutsläppsdirektivets rekommendationer

BAT-slutsatserna styr rekommendationerna till företagen och erbjuds på svenska. De innehåller ett spann vad gäller utsläppsvärden, samt rekommendationer om bästa möjliga teknik. EU tar fram dessa rekommendationer i tolkningsdokument där BAT-slutsatser är kapitel i BREF (BAT Reference document). Ständig uppdatering och förbättringar sker i Bref. BAT-slutsatserna finns för varje enskild bransch som IED berör. Inom EU ses dokumenten som allmän vägledning. Sverige har dock tagit fram ytterligare förordningar där BAT-slutsatserna innebär generellt bindande regler. Företagen måste uppfylla kraven i BAT-slutsatserna inom fyra år efter det att slutsatserna är publicerade.

Publicerade BAT-slutsatser, enligt bransch med publikationsdatum:

• Järn- och ståltillverkning (2012-03-08) Iron and Steel Production (IS) • Tillverkning av glas och mineralull 2012-03-08 Manufacture of Glass (GLS) • Garvning av hudar och skinn 2013-02-16 Tanning of Hides and Skins (TAN) • Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid 2013-04-09 Production of Cement, Lime and Magnesium Oxide (CLM) • Tillverkning av klor-alkali 2013-12-11 Production of Chlor-alkali (CAK) • Produktion av massa, papper och kartong 2014-09-30 Production of Pulp, Paper and Board (PP) • Raffinering av mineralolja och gas 2014-10-28 Refining of Mineral Oil and Gas (REF) • Produktion av träbaserade skivor 2015-11-24 Wood-based Panels Production (WBP) • Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn 2016-06-09 Common Waste Water and Waste Gas Treatment/Management Systems in the Chemical Sector (CWW) • Icke-järnmetallindustrin 2016-06-30 Non-ferrous Metals Industries (NFM) • Intensiv uppfödning av fjäderfä eller gris 2017-02-21 Intensive Rearing of Poultry or Pigs (IRPP) • Stora förbränningsanläggningar 2017-08-17 Large Combustion Plants (LCP) • Produktion av organiska högvolymkemikalier 2017-12-07 Production of Large Volume Organic Chemicals (LVOC) • Avfallsbehandling 2018-08-17 Waste Treatment (WT) • Avfallsförbränning 2019-12-03 Waste Incineration (WI) • Livsmedelsindustri 2019-12-04 Food, Drink and Milk Industries (FDM)

Så mycket koldioxid släpper Sverige ut per år

Sverige har satsat på hårda åtgärder genom mål, lagstifting och höjda skatter. Koldioxidutsläppen ska ner till noll 2040-2045. En av åtgärderna är att inga fossila bilar skall få säljas efter 2030. Men eftersom hela bilindustrin räknar med an total omställning från fossila drivmedel är nog inte efterfrågan av elbilar det svåraste att tillgodose. Miljöpartiet vill dessutom föreslå ett totalförbud av fossil tankning.

Från 1990 har det skett en stadig avtrappning av koldioxidutsläpp, totalt sett har det skett en minskning med 27% från och med detta år. En topp med ökning var under 1996. Koldioxidutsläppen i  Sverige år 1990 låg på totalt drygt 75 000 ton. 2018 var utsläppen drygt 63 000 ton. De senaste åren från 2014 har vi dock sett en ökning och upptrappning av koldioxidutsläppen från år till år, tillochmed 2018.

Dock står inte den svenska industrin för denna ökning. Industrierna har stadigt fortsatt släppa ut mindre koldioxid. Det är istället utrikes transport för ökningen. 1990 motsvarade koldioxidutsläppen från utrikes transport i Sverige drygt 3700 ton. 2018 var det 11700 ton. Det handlar alltså om mer än tre gånger så mycket utsläpp.

Sveriges industrier minskade sina utsläpp med 6% 2019 jämfört med året innan. Under 2019 var det precis som det föregående året ståltillverkaren SSAB som stod för det överlägset strösta utsläppet med 5,23 miljoner ton. De industrier som utmärker sig särskilt gällande höga koldioxidutsläpp är stål- och järntillverkning, kemikalieindustrin samt el- och värme.

Hur dålig för miljön är egentligen koldioxidutsläppen?

Egentligen är den totala negativa påverkan inte ekvivalent med utsläppsnivån. Att balansera nivåerna av koldioxid i luften är viktigt för människan. Vid 10% i luften så dör vi. 2,5% ger oss huvudvärk. Den generella nivån av koldioxid i luften är förnärvarande 0,04%. Koldioxiden i luften är alltså inte så farlig för oss. Men den är viktig för naturen. Nuvarande nivån ligger på 414 ppm. Om den skulle gå under 150 PPM dör alla gröna växter och vi kommer att dö med dom.

Nu är det så att skog och mark tar upp så mycket koldioxid att vårt nettoutsläpp är ungefär lika med noll. Utsläppen från industrin under 2019  var runt 51000 ton koldioxid. Skog och växter står för ett minusvärde, eller upptagning av koldioxid motsvarande runt 50 000. Kyotoavtalet om minskade utsläpp har inte tagit hänsyn till skogarnas minusverkan på utsläppsnivåerna. Alltså skulle vi egentligen inte behöva eftersträva ett nollvärde på dessa utsläpp. Snarare skulle man i ännu högre grad rikta in sig på att minska utsläppen av sulfat, tungmetaller och andra ämnen som inverkar direkt skadligt på miljön.

 

De största utsläpparna av koldioxid 2019

1) SSAB inklusive Lulekraft, ståltillverkare: 5,23 miljoner ton

2) Cementa, cementtillverkare: 2,02 miljoner ton

3) Preem, oljeraffinaderi: 1,68 miljoner ton

4) LKAB, järnmalm/pellets: 668 000 ton

5) Borealis, kemikalieindustri, 632 000 ton

6) Kalkindustrin (bland annat Nordkalk): 592 000 ton

7) Stockholm Exergi, el och värme: 588 000 ton

8) ST1 (före detta Shell), oljeraffinaderi: 456 000 ton

9) Vattenfall Uppsala, el och värme: 286 000 ton

10) Tekniska verken Linköping, el och värme: 285 000 ton

 

5 städer med förorenad luft

Många av världens metropoler kämpar mot luftföroreningar och smog. Tättbefolkade storstäder med oreglerad trafik och närliggande industrier med stora fabriker tillhör de städer man kan ana ha extra stora problem. Andra bidragande orsaker till dålig luft och föroreningar i de städer som har det svårast är oljeproduktion, lädergarverier och skogsskövling.

Vissa länder är så klart värre än andra. Sverige tillhör den bättre delen av skalan länder som har förhållandevis bra luft jämfört med många andra. Stockholm har också krönts till världens mest rena huvudstad. Det finns även länder som utmärker sig på den andra skalan med betydligt större problem och mer utsläpp en andra. Under 2019 hade Indien hela 22 av världens 30 mest förorenade städer. Andra länder som är hårt drabbade av luftföroreningar är Pakistan, Bangladesh och Kina som är det landet som står för 30% av hela världens luftföroreningar. Även Afghanistan är ett land med stora problem. Under 2017 räknar man med att 26 000 människor dog av sjukdomar relaterade till luftföroreningar I Afghanistan medan mindre än 3 5000 person dog till följd av krig.

 

Vad är smog?

 

Många av de mest förorenade städerna har problem med smog. Så vad är egentligen smog? Smog är en blandning av förorenad luft och dimma. Enbart dimma innehåller bara vatten. Men smog blandas med andra ämnen som kolväten. Smog kan orsakas av naturen som ett vulkanutbrott, som dock förorsakar tillfällig och övergående smog. Den smog som skapas av människans industrier brukar inte vara övergående eftersom det är framförallt kolförbränning i industrier som står för huvudsaken av smogen i de mest drabbade städerna. Här nedan följer 5 städer med mycket förorenad luft:

 

5 av världens mest förorenade städer

Kanpur – Indien

Den stad som oftast toppar listan på alla listor över världens mest förorenade städer är  Indiens miljonstad Kanpur. Den näst största staden i den indiska delstaten Uttar Pradesh, Kanpur är belägen vid Gangesfloden och har runt 2,8 miljoner invånare. Det är den 12:e mest befolkade staden i hela Indien. Förutom att staden har en stor industri med många fabriker är den dessutom känd för sina lädergarverier som släpper ut farligt krom i luften.

Delhi – Indien

Med sina över elva miljoner invånare är Delhi en av de mest befolkade städerna i hela Indien. Delhi har tidigare rankats som den stad i världen som har mest luftföroreningar, men staden är fortfarande med i topp-tio-ligan. Delhi kämpar mot bland annat bränning av närbelägna risfält, gaser från bränning av avfall och bilavgaser. Under 2019 kunde 30 flygplan få omdirigeras under en och samma dag på grund av att piloterna inte kunde se för smogen. Avgaserna från att vistas i Delhi över en dag sägs motsvara rökning av 50 cigaretter.

Rawalpindi – Pakistan

Rawilpindi är en stad med drygt två miljoner invånaare belägen i norra Pakistan. Innan 60-talet var Rawalpindi Pakistans huvudstad. Många olika industrier är samlade till det här området som valsverk, lädergarverier, marmorfabriker och oljeraffinaderier. Alla dessa industrier kan inverka negativt på luftkvaliteten.

Bamenda – Kamerun

Bamenda är beläget i västra Kamerun. Folkmängden ligger på omkring 270 000 invånare vilket gör Bamenda till Kameruns tredje mest befolkade stad. Skogsavverkning tillsammans med skiftande vädermönster är huvudorsaken till stadens dåliga luftkvalitet. Det här är också den stad som rankas som den mest förorenade efter Indiens städer.

Al Ahmadi – Kuwait

Kuwait räknas som ett av de länder som har sämst luft. Många personer trängs på liten yta och självklart är oljeproduktionen stor. Al Ahmadi, en stad i Sydöstra Kuwait med omkring 400 000 invånare är den stad som drabbats hårdast. Oljeraffinaderierna är den stora boven, men Al Ahmadi här även andra fabriker som försämrar luftkvaliteten.

Luftrening – kan vi rena förorenad luft?

Luftföroreningar är ett allvarligt hot mot både människa och miljö. Industrier och människor måste därför samverka och samarbeta för att minska föroreningarna. Alla måste vi hjälpas åt för att säkerställa en bra luftkvalitet så att både vi själva och vår natur kan må bra.

Vad gör industrin för att förbättra luften?

Från industrins sida sker ständigt förbättringar som hjälper utvecklingen att drivas mot rätt håll. Många talar om att man inte ska använda el i onödan. Här kan även industrin göra ett bättre jobb genom att hushålla med el bättre. Vad man kan göra är att inte ha tänt i rum man inte använder, inte ha på värme eller ventilation i onödan.

Fabriker kan även byta ut kol och olja till alternativa energier som naturgas. Samt kan företag inom tillverkning och produktion se till att enbart köpa el från sol och vindkraft. För tyngre industri och fabriker krävs industriella filter – Fabriker måste se till att ha effektiva filter och gärna uppgradera till nyare, mer effektiva filter. I industrin kan exempelvis värmepannor vara en riktig energibov. Man byta ut till energisnåla versioner, effektivisera dom och se till att de håller sig i gott skick.

 

Vad kan vi själva kan göra för att förbättra luften?

Det finns många saker som vi kan göra i vår vardag som inverkar positivt på luften och förbättrar luftmiljön. Ibland gör man onödiga saker bara för att man är slarvig. Det gör vi nog alla ibland, så de flesta av oss behöver nog tänka efter lite extra och få bättre rutiner i vår vardag.

 

  • Stäng av all elektricitet som inte används. Glöm inte att släcka lampor och dra gärna ur kontakten helt till datorer, TV-apparater och liknande.

 

  • Köp energisnåla vitvaror. Du kan dessutom spara mycket pengar för el genom att byta ut kyl, frys, diskmaskin osv till energisnåla varianter.

 

  • Använd bilen mindre. Det går faktiskt att samåka till jobbet. Och dessutom kan man ju ha möten och konferenser på distans. Du kanske kan jobba en del hemifrån?

 

  • Byt ut bilen till en energisnål bil. Mindre energisnåla bilar är ju dessutom bra för din plånbok. Elbilar blir dessutom billigare och billigare. Och dessutomräcker batterierna för allt längre sträckor. Så kanske man kan tänka på att köpa en elbil istället?

 

  • Se till att stänga av motorn. Låt inte bilen stå på i onödan. Det är ett effektivt sätt att minska utsläpp.

 

  • Använd inte eldstad och kamin i onödan. Visst kan det vara mysigt med en brasa, men är det verkligen så kallt att du behöver tända eldstaden just nu?

 

  • Undvik att bränna löv, skräp och annat material. Bara för att du har en trädgård och det är vår betyder inte att du har rätt att bränna saker.

 

  • Använd inte bensindrivet trädgårdsmaterial som gräsklippare. Använd helst helt och hållet handdrivna verktyg så får du lite mera motion på köpet.

 

  • Plantera träd och ta hand om naturen. Du kan ju faktiskt kombinera ditt miljötänkande med att göra din omgivning ännu vackrare.

 

  • Byt ut ditt elavtal. Byt ut ditt avtal till en leverantör som ger garanterat 100% miljövänlig el.

Sveriges största industrier & industriföretag

Sverige har en mycket stark och internationellt hög ansedd industri. Vilka är då Sveriges största industrier? Här listar vi de starkaste industriföretagen i Sverige. Omsättningen är det senaste tillgängliga siffrorna som är från 2018-2019. Det är framförallt inom fordon och tillverkning samt byggnadsindustrin som Sverige utmärker sig särskilt.

 

Aktiebolaget Volvo

Volvo omsatte 392,816 miljarder kronor under 2018 och är därmed det i särklass största och mest framgångsrika företaget i Sverige. Aktiebolaget Volvo är moderbolaget för en rad olika dotterbolag. Företaget bildades år 1926 som Volvo AB men var då ett dotterbolag till SKF (Svenska Kullagerfabriken). Den första bilden var klar 1927. Fram till 1950-talet var lastbilar den starkaste inkomstkällan. 1999 sålde Volvo bilproduktionen Volvo Personvagnar till  Ford Motor Company och 2010 såldes företaget vidare till kinesiska Geely. Volvo Cars är också nummer två på listan över svenska industriföretag.

 

Volvo Car AB

Volvo Car AB omsatte 256,106 milj kronor  under 2018. Företaget är därmed det näst största företaget i Sverige. Efter den första bilen hade rullat ut från produktionen 2027 började företaget serietillverka bilar och året därpå började Volvo tillverka både lastbilar och bussar. 1941 hade Volvo tillverkat 50.000 bilar, men huvudmarknaden var fortfarande norden. Först 1955 började Volvo sälja till USA. Efter försäljningen till Geely 2010 har marknaden riktats mycket mot Kina. 2015 blev Volvo delägare i ett annat stort kinesiskt bilmärke, nämligen DongFeng Vehicles. Volvo ingick 2010 ett avtal med WWF om minskade utsläpp och satsar idag på att forska vidare om elbilar med visionen om att kunna omvandla alla sina fordon till klimatsmarta alternativ senast 2040.

 

Ericsson

Ericsson grundades 1876 och är Sveriges tredje största företag i fråga om omsättning. Företaget omsatte 210, 838 miljarder kronor under 2018. Resan för Ericsson startade med att Lars Magnus Ericsson började med att tillverka fysikaliska instrument i ett 15 kvm stort rum. År 1878 hade han egenhändigt tillverkat 22 ”magnettelefoner med signaltrumpet” som han sålde för  55 kronor paret, en pengasumma som idag motsvarar ungefär 1300 kronor. Under 1990-talet blev företaget en av världens största mobiltillverkare. Efter telekomkrisen avvecklade Ericsson sin mobiltillverkning och är idag är Ericsson ett ledande företag gällande mobila nät.

 

Skanska

Skanska AB är en multinationell byggkoncern och omsatte 173 437 miljarder kronor under 2019.  Företaget bildades i malmö 1887  och hette då AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) vilket var ett dotterbolag till Skånska Cement AB.Skanska har fyra delar i sin verksamhet: Byggverksamhet, Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Infrastrukturutveckling.  Skanska var ett av de ledande byggbolagen under Miljonprogrammet. Mellan 1965–1974 producerade Skanska i snitt omkring 10 000 lägenheter per år. Företaget har idag verksamhet med uppköp över hela världen. Under 2011 stod USA för  25% av de externa intäkterna.

 

Scania

Scania Aktiebolag omsatte 137,126 miljarder kronor under 2018. Scania är en buss- och lastbilstillverkare som bildades 1911 när  två biltillverkare, Scania i Malmö och Vabis i Södertälje, slogs samman till ett företag. Idag ägs företaget av tyska biljätten Volkswagen AG. Företaget tillverkar även industri- och  marinmotorer och utför olika tjänster som service av maskiner. Scania har samarbeten med universitet och utbildningar och forskar inom teknik och hållbar utveckling.

Luftföroreningar

Med luftföroreningar avses gaser och partiklar som har negativ inverkan på människa och miljö. Hos människor orsakar luftföroreningar bland annat allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar samt kan påverka livslängden negativt. Luftföroreningar påverkar luft och omgivningen och kan skada levande organismer som djur och växter. Eftersom föroreningarna transporteras långa avstånd och deponeras i mark och vatten med nederbörden orsakar de försurning och övergödning i marker som används för plantager och fält som används för spannmål och föda.

Källor till luftföroreningar

Man kan dela upp luftföroreningar i stationära och mobila källor samt övriga källor.

  • Stationära källor inkluderar stora ugnar, fabriker och fossila kraftverk som värmekraftverk.
  • Mobila källor är främst motordrivna bilar, fartyg och flygplan.
  • Övriga källor till luftföroreningar kan vara kontrollerad bränning av skog och mark, samt ånga från färger och sprejer.

Även förekommande är militära källor som kärnvapensprängningar, giftiga gaser och raketuppskjutningar. Dessutom räknar man gödslad jordbruksmark som en av de stora källorna till kväveoxider.

Luftföroreningar och människan

Forskare har länge varit oroliga för hur människors allmänna hälsa påverkas av luftföroreningar. Under 1900-talet i takt med industrialiseringens framfart skedde en radikal ökning av allergier, astma och andningsrelaterade sjukdomar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dödade luftföroreningar över sju miljoner människor världen över under 2012. Därför är gränsvärden som miljökvalitetsnormer viktiga och syftar till att undvika en oacceptabel nivå av luftföroreningar. Men samtidigt är miljökvalitetsnormerna ofta inte tillräckliga för att för säkerställa det skydd som behövs för en god livsmiljö.

Mycket har förbättrats i fråga om arbetsplatssäkerhet genom bland annat förbättrad miljö och skydd för de som arbetar i särskilt utsatta miljöer. Däremot är barn särskilt utsatta för luftföroreningar och mer behöver göras för att säkerställa barns hälsa under uppväxten. Jämfört med vuxna tar barns lungor upp mer luftföroreningar. Detta beror delvis på att barn andas snabbare och är mer aktiva. Eftersom barns hjärna, lungor och andra organ utvecklas under de första levnadsåren är de extra känsliga för påverkan av yttre effekter.

Internationellt arbete med luftfrågor

Svenska naturvårdsexperter deltar i internationella förhandlingar vid FN:s Luftvårdskonvention. Flera luftrelaterade miljökvalitetsmål som har beslutats genom Sveriges riksdag kommer inte att uppfyllas enbart av nationella åtgärder och kräver därför även internationella lösningar. Målen kan helt enkelt inte uppnås om inte utsläpp till luft minskas betydligt även i andra länder. Därför ser vi att Sverige har en stor aktiv roll inom det internationella samarbetet om luftfrågor.

Luftföroreningarnas ämnen och dess kemiska sammansättningar

Till de mest framträdande luftföroreningarna tillhör kväveoxider, aerosoler, polyaromatiska kolväten (PAH) och marknära ozon.  Vanliga ämnen som ingår i föroreningarna är bland annat svaveldioxid  ammoniak, kolmonoxid, metan, Klorfluorkarboner (freoner) och olika biomolekyler.

Kväveoxider

Bland annat förbränningsmotorer ger ut kväveoxider. NOx är det vanliga samlingsnamnet för oxider av kväve som uppstår vid förbränning vid höga temperaturer. De flesta uppstår i förbränningsmotorer.  Kvävemonoxid (NO) oxideras i luft till kvävedioxid (NO2) som i sin tur reagerar sedan med vattenmolekyler i luften och bildar salpetersyra (HNO3). Kväveoxider bildas naturligt både på jordytan genom mikrobiologiska processer och i atmosfären genom strålning. Kväveoxider verkar naturligt uppbyggande av ozonskiktet, men kväveoxider bl.a. från flygplan verkar skadande på ozonskiktet.

Svaveldioxid

Den färglösa gasen SvaveldioxidSO2, bildas överallt i naturen då biologiskt material bryts ner, men uppstår även genom förbränning av svavelhaltiga ämnen som fossila ämnen. Svaveldioxid är en av de vanligaste luftföroreningarna som i Sverige kulminerade i mängd under 70-talet. År 1980 låg utsläppen på ca 500 000 ton och har minskat kraftigt under åren. 2009 låg utsläppen på 30 000 ton, en minskning på 94% jämfört med 1980.

Ammoniak

I sitt vanligaste tillstånd är ammoniak en färglös gas med en starkt stickande lukt. I naturen bildas ammoniak vid nedbrytning av organiskt kvävehaltigt material. Ammoniak har tidigare använts som viktig beståndsdel i gödsel och som råvara till sprängämnen. Idag används ämnet främst som rengöringsmedel samt för köldmedium i kylmaskiner. I Europa står lantbruken för runt 90% av ammoniakutsläppen.

Krav på högsta halt av ämnen

Gällande regler för högsta utsläpp i Sverige är från 2006. De högsta kraven har satts på utsläpp av Kvävedioxid samt Svaveldioxid.

Kvävedioxid

Kraven på halten av kvävedioxid 2006 är att:

  • timmedelvärdet inte får blir större än 90 mikrogram per kubikmeter luft mer än 175 gånger per år.
  • timmedelvärdet inte får blir större än 200 mikrogram per kubikmeter luft mer än 18 gånger per år.
  • dygnsmedelvärdet inte får blir större än 60 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per år.
  • årsmedelvärdet inte får blir större än 40 mikrogram per kubikmeter luft.

Svaveldioxid

Kraven på halten av svaveldioxid 2006 är att:

  • timmedelvärdet inte får blir större än 200 mikrogram per kubikmeter luft mer än 175 gånger per år.
  • timmedelvärdet inte får blir större än 350 mikrogram per kubikmeter luft mer än 24 gånger per år.
  • dygnsmedelvärdet inte får blir större än 100 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per år.
  • halten inte får blir större än 125 mikrogram per kubikmeter luft mer än 3 gånger per år.

Kolmonoxid

Kraven på halten av kolmonoxid 2006 är att:

  • ett speciellt uträknat dygnsmedelvärde inte får bli större än 10 milligram per kubikmeter luft.

Bly

Kraven på halten av bly 2006 är att:

  • årsmedelvärde inte får bli större än 0,5 mikrogram per kubikmeter luft.

Utsläppsrätter – vad är det och hur fungerar dem?

År 2005 införde Sverige så kallade utsläppsrätter som en metod i ett led för att minska utsläpp av växthusgaser. Utsläppsrätterna delas ut gratis till de företag som har tillstånd att släppa ut växthusgaser. För varje ustläpp motsvarande ett ton koldioxid mister företaget en utsläppsrätt. Tanken är den att företagen skall motiveras att minska utsläppen då det är tillåtet att sälja utsläppsrätten vidare. På så sätt skapas en marknad där företagen själva aktivt arbetar för att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Bara i Europa handlades det med utsläppsrätter för 92 miljarder euro under 2010. Det är svårt att se hur mycket handeln egentligen har hjälpt att sänka utsläppen i Europa eftersom antal utsläpp skiljer sig åt från år till år. Även om tydliga tendenser saknas så anser man ändå att det finns indikationer om att utsläppen skulle vara högre om handeln med utsläppsrätter inte hade funnits.

Utsläppshandeln i Sverige

I sverige får ansökan om tilldelning göras hos Naturvårdsverket. Länsstyrelsen agerar tillståndsmyndighet, men Naturvårdsverket är den myndighet som planerar, utreder och prövar frågor om tilldelning av utsläppsrätter i Sverige. Naturvårdsverket har det generella tillsynsansvaret, men gällande flygverksamhet samråder Naturvårdsverket med Transportstyrelsen.

Bakgrunden till Utsläppsrätter

Hösten 1997 ägde det tredje partsmötet (COP3), även kallat Kyotomötet, rum. Här lades det så kallade Kyotoprotokollet fram som protokoll till en tidigare klimatkonferens i Rio de Janeiro 1992. Under Kyotomötet lanserades de flexibla mekanismerna. Just handel med utsläppsrätter är en av dessa mekanismer. Sammanlagt är det tre mekanismer, Handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och mekanismen för ren utveckling. Det finns även en fjärde, som är en variant, den så kallade bubbelmodellen. Denna metod, Bubbelmodellen är framtagen speciellt för EU. Detta innebär att industriländer kan samarbeta och avtala sinsemellan om att gemensamt fullgöra de fastslagna utsläppsreduktionerna.

Överskott av utsläppsrätter orsakar fallande priser

Under 2008 till 2012 byggdes upp ett stort överskott av utsläppsrätter. Överskottet har lett till låga priser på utsläppsrätter vilket gör det billigare för utsläpp och mindre lönsamt att minska utsläppen. Som en åtgärd beslutades under hösten 2013 att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter under åren 2014-2016 senareläggs till 2019-2020.

Under 2019 infördes en marknadsstabilitetsreserv som justerar utbudet av utsläppsrätter. Detta innebär att det överskott av utsläppsrätter som inte auktioneras ut läggs i en reserv. Under 2017 beslutades det av rådet och Europaparlamentet att utsläppsrätter i MSR som överstiger föregående års auktionering, från och med 2023, kommer att annulleras. Under detta år förväntas över två miljarder utsläppsrätter att bli annulerade.

Kritik av utsläppshandeln

Eftersom utsläppsrätterna kan säljas mellan länder har kritiken framförts att mindre utvecklade länder riskerar att bli samlingsplats för utsläpp. Men samtidigt kan det vara ett incitament för utveckling och modernisering av industrier.

Förutom kritiken över hur verkningsfull handeln egentligen är finns en juridisk osäkerhet om vad utsläppsrätter. Straffrätt, civilrätt, redovisningsrätt och beskattningsrätt, alla kan de komma till helt skilda slutsatser om vad utsläppsrätter egentligen är.. Detta skapar en osäkerhet, inte minst när det gäller att värdera företag. Vad är utsläppsrätter värda? Det finns inget riktigt sätt att värdera dem. Det finns inte heller några vägledande domar. Dessutom blir osäkerheten ännu högre på grund av politiska skäl. Man vet inte hur lagar omkring utsläppshandeln kommer att ändras, vilka direktiv som kommer att komma härnäst. Hur ska man då våga värdera utsläppsrätter och hur ska man då kunna värdera deras påverkan av företagets värde? Vid konflikter som till exempel en konkurs ställs en sådan fråga till sin spets.

Det finns även många skattetekniska och ekonomiska frågetecken som ännu inte klarlagts. För några år sedan likställde svenska skatteverket utsläppsrätter med finansiella instrument. EUs kommitté däremot betraktar dem som en tjänst och därmed menar de att de skall beläggas med moms. Så i vissa länder är de momsbelagda, i andra inte. Man har dessutom sett 16 olika sett att bokföra dom. Brist på enhetliga regler kan försvåra handeln mellan länder och leda till juridiska problem.

Utsläppsrätter under 2020

Corona-pandemin under 2020 har gjort att utsläppen fallit och detta leder även till att priserna på utsläppsrätter faller. Under första kvartalet 2020 hade priset på utsläppsrätter fallit med 35 procent. Detta innebär att för första gången på 15 månader handlades utsläppsrätter under 19 Euro per ton.

Många förklarar de fallande priserna med att pandemin har fått industriländer att stänga ner och produktionen stoppats. Men samtidigt kan en del av fallen ha naturliga förklaringar eftersom de ofta är svängningar under perioden mars. Detta beror på att strax innan månadsskiftet ska företagen redovisa till Kommissionen hur stora utsläppen var föregående år.